lördag 24 januari 2009

på begäran:

The happy couple

aldrig har det gått så smidigt till, aldrig har det varit så läskigt

Hinner knappt öppna munnen innan bedövningen är där, och kort efter läggs en grön skyddslapp över mitt ansikte. Försökte protestera men lite svårt när man har en massa verktyg i munnen. När det välbekanta doften av fix (som används i mörkerrum) spred sig ur min mun blev jag smått orolig. Av de få glimtarna, som jag fick ur hålet för munnen, såg jag rök.

Trots allt detta så har jag inte längre tandvärk och fort gick det också. Billigt och snabbt, till skillnad från folktandvården. Jag undrar hur länge det håller?

torsdag 22 januari 2009

DUK REA!

Jag kunde inte ha blivit mer lycklig idag om så självaste kungen avgått...
lycka var det i alla fall; tre fina paket:
svenskt godis (som ni trodde jag skulle bjuda bort?!)
en tröja ifrån farmors låd-gömmor
fot-kit
musik och filmer
en underbart fin cd, te bara mig
klänning- som gjorde att jag fick höra att jag var beautiful minst fem gånger idag
men gladast av allt blev jag för ett handskrivet brev, DUK REA och några rader från en tonåring.
vad gör man för att förtjäna så fint folk?
kram till er alla!

passkontroll

För inte så länge sedan var jag tvungen att förnya mitt visum, så en tripp över till Burma och gränsstaden Myawaddy blev nödvändig. Det som hade kunnat bli ett litet utforsknings äventyr blev på grund av tidsbrist bara en sväng över bron. Det räckte i och för sig för att jag skulle bli rädd för ledningen i det landet. Redan på bron över, det vill säga tekniskt sätt utanför Burma så följde en trevlig man mig och pratade livligt om ”det fredliga landet Myanmar, här finns inga terrorister, för vi har en stark militär som styr landet”.

Att han sedan nämnde att han kände min kompis och träffat henne flera gånger gjorde mig inte mycket tryggare och när vakten i gränskontrollen kunde svenska då började jag ana oråd. Det som skrämde mig mest var att all personal runt gränsen var till skillnad från resten av världens alla pass och gränskontroller faktiskt trevliga. Passkontrollanter ska vara surmulna, titta ned och mumla fram bara de nödvändigaste fraserna. På vägen tillbaks passade jag på att fota ett annat sätt att korsa gränsen:

På senaste tiden har det figurerat en del artiklar i världspressen angående Thailands behandling av Burmesiska flyktingar och då framför allt de som kommer via båtar till södra delar av Thailand och tillhör den muslimska minoriteten Rohingya. Det är bra och viktiga artiklar. På Bangkok Posts diskussionsforum kan man även läsa folks reaktioner, vilket jag gärna gör. Det verkar vara en del thailändare som försvarar eller förnekar militärens hantering av flyktingarna, de får även stöd av vice premiärminister Suthep Thaugsuban (inte på diskussionsforumet dock) som sagt att han själv inte tror att officerarna gjort något liknande för att thailändare är generösa och snälla människor. Så viktigt är det alltså att framstå som ett land fyllt med ”happy smiling people”. Det är extra lustigt när man är i en stad som Mae Sot där all polis och militär tittar på medan folk förflyttar sig över gränsen med hjälp av gummiringar, den löneförmånen har de inte lust att förlora. Men när det inte innebär en löneförmån antar jag att det är lättare att bara skicka ut dem till sjöss.

Läsa mer finns det massor av, här är en del:

http://www.bangkokpost.com/news/politics/9980/abhisit-vows-to-address-rohingya-cruelty-claims/page-1/

http://www.irrawaddy.org/article.php?art_id=14933

http://news.bbc.co.uk/2/hi/south_asia/7832905.stm

söndag 18 januari 2009

Näringskedja

Som de flesta kanske vet så fick Thailand en ny regering för en dryg månad sedan. Den nya premiärministern Abhisit Vejjajiva sade nyligen, i sin första offentliga kommentar om Burma, att kulturella skillnader och distans gör att deras metoder för att få se skillnad i Burma skiljer sig från västs metoder. Nu är det i sig kanske inte så jätte konstigt, om man inte visste vad det innebar: att de fortsätter att handla med militärjuntan för att försäkra sig om att få del av Burmas rika naturresurser. Vilket gynnar militärjuntan, missgynnar Burmas befolkning och ja, är till fördel för Thailand.

Allt i sin ordning än så länge, det här är inget nytt.

Men sedan kom den fina slutklämmen på hans tal där Mr Abhisit sade att: "The Burmese government wants the international community to help renovate its temples damaged by the cyclone.” Och det är så klart Thailand redo att ställa upp som coordinator för att fixa.

Allt annat som förstördes i cyklonen då, alla människor utan hem och försörjnings möjligheter? Nej, templen är så klart viktiga. Tack Thailand.

Jag önskar egentligen att man kunde bojkotta Thailand och tvinga dem sluta handla med juntan, men då skulle vi även vara tvungna att bojkotta Kina (som också handlar med juntan) och det vet jag aldrig kommer att hända. Vem skulle vi då köpa billiga leksaker av?

Ett enda fint ekorrhjul där alla alltid vill ha lite på någon annans bekostnad. Vem lever på vår bekostnad egentligen? Är vi toppen i näringskedjan?

 

http://www.bangkokpost.com/topstories/topstories.php?id=135833

Dress code



Bruden kläs vackert i traditionella kläder, gästerna kommer i det som behagar. Det är lite speciellt men väldigt fint att det verkligen är brudparet som är i fokus.

Bröllop

Inbjudan till bröllop, torsdag den 15 januari 08.00 till 12.00. Kvällen innan diskuterade vi hur vi skulle ta oss dit, och kom fram till att burmesisk tid var det som gällde, vi var alltså på plats 09.15; bruden sminkades då fortfarande.

lördag 17 januari 2009

Sa jag...

att jag kört moppe som en galning på sistone och att min senaste tur var på motorvägen, dessa fina motorvägar där u-svängar är standard!